Advices for the Supervisor of PhD students

• Construct a individual plan for the studies (studieplan). This is compulsory!
• Discuss the expectations of the supervisor and the student on each other, e.g. in the form of a contract.
• Have regular meetings, preferably one each semester, during which the plan and the contracts are checked, discussed, and updated.
• Give the student a good introduction into the department.
  
  
• Some facts about postgraduate education
• Rules and regulations of postgraduate education
  

Handledarens skyldigheter
H = handledare;  D=doktorand

• H skall garantera att projektet är lämplig och att det med en rimlig arbetsinsats leder till en avhandling av god kvalitet på fyra år. Om H själv föreslår projektet bör det vara väl genomtänkt, genomförbart, stimulerande (ingen slavgöra som han eller avdelningen vill ha gjort) och med en god linje.
• H skall upprätta en tydlig studieplan och uppdatera den årligen. Där skall framgå försörjning, kurser, projektplan och eventuell institutionstjänst.
• H skall tydligt specificera sina förväntningar på D (ett informellt kontrakt kan upprättas).
• H skall ta reda på D förväntningar på honom själv. De han inte kan uppfylla skall tas upp till diskussion.
• H skall kontrollera att de har samma förväntningar på projektet.
• H skall informera D om hur projektet passar in i ett större sammanhang.
• H skall vara kunnig i sitt område.
• H skall förmedla kontakter till personer med lämplig specialistkompetens.
• H skall hjälpa D med de problem som uppstår (inte för mycket, inte för lite; stimulera självhjälp; bolla tillbaka frågan).
• H skall garantera att det finns tillräckliga resurser för D att genomföra sitt arbete, resa på konferenser och besöka andra avdelningar.
• H skall se till att D får lära sig nödvändig arbetsmetodik och dela med sig av sin erfarenhet.
• H skall vara tillgänglig och dagligen ha tid med D. Han får inte ge intrycket att alltid vara stressad eller att D stjäl hans tid. Redan en stängd dörr kan vara ett hinder för informella frågor.
• H skall ge D hög prioritet i jämförelse med hans andra åtaganden.
• H skall vara en förebild som en god och seriös forskare (D lär sig genom att härma).
• H skall inspirera, stimulera och engagera.
• H skall undvika att ta över ett projekt.
• H skall öva sig att förstå och extrahera Ds idéer, även om de till att börja med är dunkelt formulerade.
• H skall hålla sig informerad om hur arbetet fortskrider och se till att det följer en rimlig tidsplan.
• H skall informera D så snart han träffar på något nytt inom hans område (artiklar, websidor, konferenser, etc.).
• H skall ge tydliga instruktioner om vad han vill ha gjort och hur.
• H skall vara beredd att stödja D även psykiskt och att hjälpa honom igenom personliga kriser.
• H skall hålla uppe moralen. Han skall vara understödjande när det behövs, men D kan drabbas av perioder av dåligt självförtroende då det är viktigt att sätta upp klara tidsfrister och mål som tvingar D vidare.
• H skall utveckla sin förmåga att handleda och ge konstruktiv kritik (kurser och litteratur).
• H skall arbeta för att stämningen på avdelningen och inom gruppen är positiv och öppen, och skall vara lyhörd till eventuella sociala problem.
• H skall förmedla kontakter med andra personer inom samma område och dela med sig av sitt kontaktnät.
• H skall så långt som möjligt hjälpa till att skaffa D ett lämpligt jobb, t.ex. genom att orientera honom om arbetsmarknaden och hjälpa honom att skaffa kontakter.

• H och D skall ha möten regelbundet.
• Inga störande moment (t.ex. telefonsamtal) får förekomma under mötena.
• Det är bra att ha två sorters möten: små, frekventa och informella, samt större, glesare och formella möten. Båda är viktiga, men skillnaden i ändamål skall vara tydlig.
• H bör anordna tillfällen för informella kontakter, t.ex. fikapauser och  luncher.
• H och D bör på regelbundna möten:
• Diskutera doktorandprojektet och hur arbetet fortskrider.
• Diskutera utbildningens utformning i sin helhet.
• Diskutera den sociala och professionella relationen mellan H och D.
• Diskutera Ds förmåga och engagemang.
• Diskutera den sociala och materiella situationen på avdelningen.
• Omförhandla eventuella kontrakt.
• Ge feedback.

• H skall ge konstruktiv och stödjande kritik och  inte glömma bort att ge positiva kommentarer (när det är motiverat). Kritikens form bör följa D utveckling.
• H skall vara vänlig, öppen och stödjande, och besinna att D ofta är starkt emotionellt engagerad i arbetet.
• H skall läsa det D skrivit och kunna diskutera det i detalj. Han skall förklara tydligt vad som är bra och dåligt, med klara motiveringar. Han skall specificera vilka partier som bör ändras, i vilket avseende (innehåll, språk, logik, etc.), hur och varför. Han skall också i förväg specificera syftet med det skrivna materialet.
• H skall  bygga upp D självförtroende genom att ge lagom stöd under hela tiden, och genom att ge honom förtroenden och chans att se att han har lärt sig något (t.ex. genom att undervisa projekt- eller examensarbetare).
• Handledningen måste ändra karaktär under tidens gång (D skall utvecklas från elev till kollega). I början bör man sätta upp kortsiktiga, konkreta mål, vilka så småningom blir mer långsiktiga och abstrakta. Dock behöver alla  lite mer handledning då det är tid att skriva ihop avhandlingen.
• Handledningen måste anpassas efter Ds individuella förutsättningar och problem.
• Man bör sträva efter att ställa krav som ligger precis kring gränsen av Ds förmåga
• Klimatet på avdelningen bör vara så att det är lätt att utbyta idéer.
• Känsliga frågor skall presenteras ärligt och direkt, men samtidigt taktfullt; diskutera i positiva termer.

Att tänka på för handledaren

• Föra journal på möten med D.
• Passar doktorandprojektet mina forskningsintressen och kunskaper.
• Är projektet genomförbart och av god kvalitet?
• Finns de resurser D behöver tillgängliga på avdelningen? Var kan de annars hittas?
• Har jag berättat för D vilka delar av projektet jag ej kan hjälpa till med. Kan jag ordna med hjälp från annat håll?
• Är jag nöjd med förhållandet till D? Om inte, har vi diskuterat situationen?
• Är H och D överens om förväntningarna på doktorandprojektet?

• Doktorandutbildningens mål är enligt Kvalitetsutvecklingsprogram för forskarutbildningen vid Lunds universitet:

• förbereda de studerande för egen verksamhet som forskare eller för motsvarande kvalificerade uppgifter
• ge de studerande
• breda baskunskaper inom en forskningsdisciplin
• aktuella specialistkunskaper inom ett smalare område av forskningsdisciplinen
• skolning i vetenskaplig metod och kritiskt, vetenskapligt tänkande
• skolning i planering, genomförande och utvärdering av forskningsuppgift/projekt
• skolning i lösande av kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar

Mål enligt högskolelagen

Ge kunskaper och färdigheter

Förmåga att till självständig och kritisk bedömning

Förmåga att självständigt lösa problem.

Förmåga att följa kunskapsutvecklingen.

Doktorandutbildningen bör ge (rankade efter arbetsgivarnas önskningar; från "En genomlysning av svensk forskarutbildning"):

• Social kompetens och samarbetsförmåga (64%)
• Bredd och god kunskapsöversikt (59%)
• Avancerade kunskaper inom specialområdet (56%)
• Ledarskap och projektledning (39%)
• Förmåga att angripa tidigare olösta problem (38%)
• Förmåga att överföra kunskap till icke-specialister (28%)
• Förmåga att använda IT (24%)
• Muntlig och skriftlig språkfärdighet i svenska (24%)
• Muntlig och skriftlig språkfärdighet i engelska (22%)
• Kännedom i ämnets professionella tillämpningar (22%)
• Förmåga att arbeta interdisciplinärt (18%)
• Undervisningserfarenhet (14%)
• Innovationskunskap (11%)
• Kontakt med arbetsmiljöer utanför högskolan (7%)
• Vetenskapsteori och -historia (3%)
• Utbildningen skall klaras av på anslagen tid (2%)
• Analytisk och kritisk förmåga
• Entreprenörskap
• Kännedom om karriärvägar utanför högskolan

Andra ofta nämnda mål:

Ge doktoranden självförtroende

Förmåga till självständigt arbete

Hantverkskunnighet.

Gör doktoranden till internationellt respekterade forskare.

Forskare attraktiva på arbetsmarknaden.

God förändringsberedskap.

Välutvecklat personligt nätverk, såväl nationellt som internationellt.

Lära doktoranden flexibilitet, kreativitet, entusiasm, mognad och ansvar.

Doktoranden skall lära sig att:

• Formulera ett vetenskapligt problem och lösa det.
• Tänka kritiskt.
• Uttrycka sig vetenskaplig. Även språket är mycket viktigt.
• Diskutera och argumentera.
• Ge konstruktiv kritik.
• Skaffa relevant information.
• Strukturera, sovra och sålla i ett stora informationsflöden.
• Vikten i att planera för framtiden.
• Självständigt driva ett projekt.
• Skriva ansökningar.
• Förmedla sin kunskap till en bredare allmänhet.

 
• Doktoranden skall beredas tillfälle att:
• Ge och bevista seminarier.
• Gå relevanta (självvalda) kurser.
• Åka på konferenser och där presentera resultat.
• Skriva artiklar och andra publikationer.
• Undervisa och handleda studenter på olika nivåer.
• Besöka andra avdelningar.

• Kunskapsbank
• Bibliotek
• Kontrollorgan
• Samarbetspartner
• Fler doktorander ger fler jämlika att diskutera med, fler kurser, etc.
• Ge kurser
• Social funktion

• Relevanta, självvalda kurser med goda kursledare (ej deltagarna själva).
• En föreläsning med en engagerad och kunnig ledare är den bästa kursformen.
• Tutorial med gruppdiskusioner baserade på frågor är en bra form för små kurser.
• Seminarier är bra om man får välja själv och tillhör rätt målgrupp.
• Seminarier med doktorander som opponenter (gärna utan seniorers deltagande).
• Litteraturseminarier: en läser och berättar för övriga.
• Offentliga (för hela avdelningen) planeringsmöten (även beskriva vad som gjorts under det gångna året)
• Både förbereda och efterarbeta kurser.
• Slutseminarier (t.ex. en senior och en doktorand detaljläser och opponerar)